Pris 50 SEK
Våren 1986 arangerades ett Stanislavskij-symposium av Riksteatern, Teater Scharazad, Stockholms stadsteater, Teaterhögskolan i Stockholm, Dramatiska institutet och Institutionen för teater- och filmvetenskap vid Stockholms universitet. Symposiet ägde rum 23-30 maj på Kulturhuset i Stockholm. Temat var Stanislavskijs teatersyn och avsikten med symposiet i sin helhet var att ge impulser och uppslag för ett fortsatt arbete kring Stanislavskij. Arrangörerna ansåg symposiet vara ett första steg i en introduktion av Stanislavskijs idéer som ett metodiskt verktyg vid de svenska teatrarna. Det fanns även stora förhoppningar att symposiet skulle bli en spännande mötesplats för utbyte av kunskaper och erfarenheter på temat Stanislavskij och hans betydelse för teaterkonsten av idag.
Symposiet var uppdelat i en öppen och en sluten del. Den öppna delen som vände sig till allmänheten och var offentlig, innehöll föreläsningar, visningar av sovjetiska undervisningsfilmer med Tovstonogov och Moniukov samt guidning av utställningen från Stanislavskijmuséet i Moskva. Inbjudna föreläsare var regissörerna Anatolij Efros och Oleg Efremov från dåvarande Sovjetunionen, samt skådespelerskan Angelina Stepanova, som under lång tid hade spelat under Stanislavskijs ledning, teoretikerna Jean Benedetti från Storbritannien och Freddie Rokem från Israel, Martin Kurtén, i sin egenskap av översättare, från Finland och regissören Robert Cohen från USA. Från Sverige deltog Inger Zielfelt (Dramatiska Institutet) och Keve Hjelm (Teaterhögskolan i Stockholm).
Den slutna delen vände sig till ett antal skådespelare, uppdelade i olika grupper, som arbetade praktiskt med var sin pedagog inför en begränsad publik av deltagande observatörer som var skådespelare, regissörer, dramapedagoger, scenskoleelever och teatervetare. Dessa pedagoger var Anatolij Efros, Oleg Efremov och Robert Cohen. När Efros hastigt blev tvungen att återvända till Sovjetunionen ersattes han av den polske regissören Aleksander Bardini.
Tre forskarstudenter från Stockholms universitet - Wojtek Boguslav, Daniela Reims och Constance av Trolle - fck i uppdrag att följa och dokumentera arbetet i var sin grupp. Till hjälp hade de tre C-studenter som förde dagboksanteckningar. Det är resultatet av detta som nu redovisas i denna volyms fyra rapporter från de praktiska demonstrationerna.