Pris 50 SEK

I början av 1980-talet arbetade en forskargrupp inom dåvarande Institutionen för teater- och filmvetenskap med det treåriga projektet Teaterpubliken - förståelsen och upplevelsen av teaterföreställningar, finansierat av Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet (HSFR). Man ville närma sig frågan: Vad får publiken egentligen ut av teaterföreställningar?

Idén till detta häfte föddes genom detta projekt. Tanken var att en undersökning av teaterns villkor i en avgränsad del av Stockholms kommun skulle komplettera resultaten i det treåriga projektet. Det finns några orsaker som gör Järva till ett intressant och tacksamt undersökningsobjekt.

En av dem är områdets organisatoriska enhetlighet. Järva kom till under 1960- och 1970-talet och som en del av Stockholms kommun fick den ett enhetligt politiskt, ekonomiskt och socialt styre i form av Stockholms kommunfullmäktige. Politisk och kulturella makt ligger alltså i samma händer och Järva framstår som en typisk del av Stockholms kommun. Att skriva om kulturpolitik och teater i Järva betyder att skriva om kulturpolitik och teater i Stockholms kommun.

Samtidigt är Järva annorlunda än andra delar av kommunen. Järva är ett samhälle i kris, vilket gör att området som administrativt och avståndsmässigt ligger nära Stockholms centrum, i verkligheten ligger på långt avstånd från stan. Skiljelinjen går dock inte bara mellan centrum och periferi, utan också genom själva området som sönderfaller i två delar: Södra och Norra Järva. Här finns den andra anledningen till att Järva är ett intressant undersökningsobjekt. Det är angeläget att undersöka hur de kommunala kulturinstitutionerna och teatrarna fungerar i ett nyetablerat område som utecklar sig under omständigheter som uppvisar kännetecken på en långvarig socialkris.

Det typiska och det särskilda i Järvas kulturpolitiska organisation är alltså de två tematiska problemområden kring vilka denna studie byggs upp.

Att just teater har valts som ett åskådningsmedel i denna studie är inte en tillfällighet. Dels betraktas teater här som en sorts social metafor, ett tecken på de sociala relationerna, dels är teater det viktigaste kulturmediet i Järva. Åt film, musik, bildkonst och litteratur ägnas det mindre kommunala resurser. Varför det förhåller sig just så är en av frågorna som denna undersökning vill försöka besvara.

Det övergripande syftet kan sägas vara att med utgångspunkt i teaterproblematiken ge en bild av en förorts kulturpolitiska liv och att samtidigt inbegripa den i något som kallas för Järvas kulturmodell. Fem frågeställningar besvaras successivt genom undersökningen: Hur ser Järvas sociala och politiska verklighet ut och vilka konsekvenser kan detta ha för Järvas kultur- och teaterliv? Hur är Järvas kulturella infrastruktur uppbyggd och hur fungerar den? Vilken roll spelar teatern i den? Vilken funktion fyller Järvas kulturella infrastruktur i förhållande till förortens verklighet? Hur ser den världsbild ut som Järvas teaterinstitutioner producerar? Vilka förändringar kan förbättra hur Järvas kulturmodell fungerar?

Mer information